Vad är arbetsmiljö?

Världshälsoorganisationen WHO har definierat arbetsmiljö på följande sätt:

"Arbetsmiljö är en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen."

Det omfattar med andra ord alla aspekter av det dagliga arbetslivet på arbetsplatsen. Med tanke på den tid varje dag som vi lägger på att jobba så är det självklart att när det inte finns struktur, harmoni och säkerhet på plats, så riskerar vi att utsättas för ohälsa. Om inte akut, så i vart fall i det långa loppet.

Arbetsmiljöträdet

Regelverket som styr arbetsmiljön i Sverige består av olika typer av regler, lagstiftning, förordningar och föreskrifter.

I rötterna har vi lagstiftningen och förordningarna. Stammen utgörs av det löpande, systematiska arbetsmiljöarbetet, och kronan och dess bladverk består av föreskrifter.

Vi har arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som är den centrala lagstiftningen i sammanhanget. Däri anges syftet med arbetsmiljö och grundvärderingen att ingen ska riskera att bli sjuk eller dö pga. sitt arbete. Dessa är därför inte särskilt konkreta i hur man ska uppnå en god arbetsmiljö. Det har man lämnat åt regeringen att lösa.

Regeringen har gjort detta genom att bemyndiga tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket att mer detaljerat beskriva hur grundvärderingarna i lagstiftningen ska omvandlas till praktiskt arbete. Detta görs genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Eftersom olika branscher och verksamheter har olika risker och utmaningar så behöver dessa hanteras individuellt genom särskilda anpassade föreskrifter. Idag finns det ett hundratal föreskrifter, förkortade "AFS".

Det finns dock föreskrifter som är "universella" i den mening att de är tillämpliga på alla verksamheter, oavsett om man står i en gruva, en bilverkstad eller sitter på ett kontor.

Till dessa kan räknas:

Systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM (AFS 2001:1)
Organisatorisk och social arbetsmiljö - OSA (AFS 2015:4)

Dessa två föreskrifter är de absolut mest centrala och är en förutsättning för att kunna arbeta framgångsrikt med arbetsmiljö.

Nedan är föreskrifter som alla bör känna till:

Arbetsplatsen utformning (AFS 2009:2)
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5)
Buller (2005:16)
Arbetsanpassning och rehabilitering (1994:1)
Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3)
Ensamarbete (AFS 1982:3)

Som konstaterats finns det ett hundratal föreskrifter, vilket innebär att det finns många andra AFSer som man måste känna till och arbeta efter. Detta gäller framförallt om man arbetar i mer fysiska arbetsmiljöer som innefattar truckanvändning, kemikalier, höga höjder osv.

Friskfaktorer

Arbete med arbetsmiljö känns för de allra flesta, iallafall initialt, som en uppförsbacke. Dels för att det faktiskt är ett stort arbete att få på plats och ett omfattande arbete att upprätthålla. Dels kan det säkerligen uppfattas som ett område med negativ och problemorienterat fokus.

Därför kan det vara bra att försöka inkorporera ett positivt förhållningssätt. Det kan göras genom att anamma friskfaktorer, som syftar till att ge en optimistisk bild av verksamheten och framtiden.

Att ha det friska i fokus för sitt arbete är att arbeta utifrån och fokusera på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom, är att jobba utifrån friskfaktorer.

Följande är exempel på friskfaktorer:

Ha en gemensam målsättning
ge de anställda socialt stöd på arbetet såväl som på fritid
få de anställda att känna sig delaktiga i utveckling av verksamheten
ha närvarande chefer; ge kollegor omsorg för anhörigas hälsa
erbjuda fungerande utrustning

Fysisk arbetsmiljö

Traditionellt har man när man talade om arbetsmiljö, menat den fysiska arbetsmiljön. Detta eftersom det länge var hälsovådligt och i många fall livsfarligt på arbetsplatserna i Sverige under stora delar av 1900 talet. På 1970-talet utvidgades arbetsmiljön till att även innefatta "den mjuka arbetsmiljön". I och med 1977 års reform av arbetsmiljölagstiftningen omfattades även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående.

Psykosocial arbetsmiljö - den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA

Den psykosociala arbetsmiljön regleras framförallt i föreskriften "Organisatorisk och social arbetsmiljö". Under detta begrepp hamnar det som man kan kalla för den mer "abstrakta" arbetsmiljön, dvs. det som berör arbetstagarnas subjektiva uppfattningar och mående. Den är av naturliga skäl därför svårare att komma till rätta med och kräver att de anställda känner sig trygga med att vara ärliga angående de faktorer som stör deras psykosociala arbetsmiljö.

Att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö är mycket viktigt för att uppnå trivsel och lönsamhet.

AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö fokuserar på tre områden:

Arbetstidens förläggning
Arbetsbelastning
Kränkande särbehandling

Om någon av dessa faktorer haltar är det lätt att arbetstagaren kommer ur balans och får svårt att hantera balansgången mellan arbete och privatliv. Eftersom gränsen för arbete och fritid blir mindre och mindre skarp - speciellt i tider som präglas av hemarbete - så blir det extra viktigt att följa upp att förläggning av arbetstid sköts korrekt och att arbetstagarna vet vad man ska utföra och vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras.

Systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM

Det går inte att nog poängtera vikten av systematiskt arbetsmiljö arbete. Hela systemet är uppbyggt kring detta begrepp och arbetssätt.

AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete består av tolv paragrafer med tillhörande kommentarer. Vi rekommenderar alla att läsa dessa och ha som ambition att förankra föreskriften hos alla chefer och anställda. Denna föreskrift är avgjort den viktigaste enskilda föreskrift att ha koll på.

Det den förskriver och beskriver är alltså arbetsmiljöarbetets systematik och återkommande karaktär. Den föreskriver att arbetet ska vara en naturlig del av verksamheten och ske i samverkan med de anställda och facket.

Rent konkret handlar systematiskt arbetsmiljöarbete om att återkommande utvärdera verksamheten utifrån ett risk-perspektiv. Man ska alltså definiera risker som finns för ohälsa och arbeta aktivt för att minimera riskerna eller allra helst ta bort dem helt.

Detta gör man i återkommande riskbedömningar med tillhörande åtgärdsplaner. Man kan säga att det systematiska arbetsmiljöarbetet är som ett hjul, bestående av fyra ekrar:

Undersökning/utvärdering av verksamheten
Riskbedömning
Åtgärdande av uppmärksammande risker
Kontroll/uppföljning

Arbetsmiljö och hemarbete

Hemarbete har för många varit en lyx och något som man sett som en anställningsförmån. I pandemitider har hemarbetet som företeelse dock fått sig en törn, när många längtar till kontoret och samhörigheten med kollegor och kunder.

Det man måste komma ihåg som arbetsgivare, är att ansvaret för de anställdas arbetsmiljö kvarstår hos arbetsgivaren även när den anställde jobbar hemifrån eller i övrigt på distans.

Ansvaret gäller alltså både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, och innebär att man som arbetsgivare måste säkerställa att den anställde inte riskerar att drabbas av skada eller ohälsa genom arbetet utanför arbetsplatsen.

En förutsättning för att lyckas uppnå god arbetsmiljö är samarbete och dialog mellan den anställde och arbetsgivaren.

Ha uttalade mötesrutiner på plats och upprätthåll sedvanliga arbetstider, raster och pauser för att på så sätt minimera stressen som stora förändringar ofta skapar.
Det är alltid bra att påminna de anställda om att försöka hitta en bra arbetsställning, att komma ihåg att röra på sig emellanåt - ställa sig upp, sträcka på sig, ta en nypa luft.
Om möjligt - erbjud de anställda att ta hem tangentbord och mus, och kanske rentav skärm och kontorsstol.
Försök se till att se och prata med varandra så mycket som möjligt - använd telefonen och videomötena så mycket som möjligt. Mejl är effektiva men inte så personliga.
Var som chef mer närvarande i andra aspekter än bara jobbrelaterade saker.

Arbetsmiljöarbete - ett ständigt pågående arbete

För att lyckas med detta viktiga arbete så är det viktigt att man förstår helheten. Det är viktigt att förstå att allting hänger ihop - allt från ergonomi, arbetstidens förläggning, övertidsfrekvens och trivsel.

Det är vidare av avgörande betydelse att tillse så att alla anställda samarbetar och samverkar med sina chefer vad gäller att uppnå god arbetsmiljö. För att lyckas med detta måste man tillse så att alla förstår vikten av arbetet, är införstådda med sina rättigheter och skyldigheter och har en tydlig bild av hur delegationskedjan ser ut.

Delegationskedjan

Ingen kan göra allting. För att lyckas så måste man dela ut - delegera - ansvarsområden ut i verksamheten. De med mest kunskap om ett verksamhetsområde utmaningar och risker, ska också vara de som får arbetsmiljöansvaret delegerat till sig.

Observera att delegation i detta sammanhang inte innebär någon förskjutning är utdelande av det formella ansvaret. Det är alltid arbetsgivaren som har det formella ansvaret för arbetsmiljön.

En förutsättning för att kunna delegera ansvar är att den anställde får rätt kunskap och befogenheter att kunna axla en sådan uppgift.

*månadskostnaden för Standard är 50 kr / omsatt miljon dock minst 799 kr / månad.

Behöver du juridisk rådgivning?